Småföretagare är det moderna proletariatet.

Traditionell ekonomisk teori brukar utgå från den som är i behov av den.  Stater är i behov av nationell statistik för att avgöra hur dess samlade ekonomiska verksamhet fungerar och åt vilket håll dess drivkrafter pekar. Därför får nationalekonomi lätt en prägel av nationell statistisk undersökning. Företagsekonomisk teori utgår på ett liknande sätt från företagens behov av effektivitet och behandlar sina kunder och marknader på liknande sätt.

Jag försöker istället att se det utifrån den vanliga människans synvinkel eftersom det är den enskilda människans drivkrafter och beslut som formar den grund på vilken hela världsekonomin vilar. Precis som det samlade förnuftet bildar grund för den politiska verklighet vi befinner oss i.
 Det är vad jag menar med ekonomisk demokrati, vi har den världsekonomi vi förjänar. Småföretagen är de minsta ekonomiska organiserade enheterna på den globala marknaden. Småföretagen befinner sig närmast konsumenterna, den marknad som de lever av.



Marknaden för en vara utgår alltid från de som vill ha den. Vi har grundläggande behov av näring, värme och skydd, mat, kläder och någonstans att bo. Vi har också andra behov som vi vill tillfredsställa för att vara nöjda. Varje typ av behov bildar en marknad. Alla behov är inte lika genomtänkta. Så länge som det finns en marknad för narkotika så kommer det att finnas några som vill sälja det oavsett vad regeringarna anser.
 Det är också svårt att sälja något till en marknad som inte finns. Det går inte att sälja något till folk som de inte vill ha. Visserligen går det att sälja mycket strunt men marknaden för konserverad färdigkokt kall gröt är inte stor. Kunden har alltid rätt.
 Det betraktas nuförtiden som en grundläggande mänsklig rättighet att få välja vad man vill köpa. Man skiljer också på sådant som man vill ha och det som man måste ha. Men så långt det är möjligt vill man ha rätten att välja fritt.

Världsmarknaden för varor och tjänster är uppdelad i delmarknader. Marknader för olja, marknader för metall, resor, försäkringar, derivat och banklån, skrot och guld. Lokala marknader för Europa, Asien, USA. Sveriges marknad för begagnade bilar består av alla som vill köpa begagnad bil och de pengar som finns tillgängliga för att köpa bil. I vår lilla stad finns det t ex en marknad för möbler, kläder via postorder, en för mat och en annan för bensin.

Företag och försäljare går ut och söker kontakt med dessa marknader men inte med avsikt att tillfredsställa den materiellt. Företagens marknad bygger på ett behov av pengar. Avsikten är att tjäna pengar på en marknad genom att erbjuda något som är lönsamt att sälja till den speciella marknaden. Man letar upp vart det finns pengar för en viss vara eller tjänst.  Lönar det sig inte att sälja till den så avstår man även om det finns en efterfrågan efter varorna.
 Därför är det möjligheten till vinst som styr de beslut som leder till affärer och att företag organiseras, inte efterfrågan på en viss vara. På samma sätt vill en anställd ha tillräckligt betalt för sitt arbete, annars säger han upp sig eller maskar i protest eller strejkar.

Några marknader är stora, som t ex marknaden för livsmedel och inredning till bilar. De pengar som kommer in från dem räcker till att ge många anställning. Andra marknader är små och räcker möjligen till att försörja en person på en ort som t ex frisör, konditor eller elektriker. De minsta marknaderna är för små för att kunna ge försörjning åt en person. Dessa marknader blir otillfredsställda om det inte finns någon som vill göra jobbet ändå men till för låg ersättning. En säckpipeblåsare t ex kan inte leva på att hans tjänster efterfrågas av några få personer vart tredje år.

Lönerna för anställda i företag regleras genom anställningsavtal och förhandlingar. Det normala är att man ska kunna klara sig bra på sin lön. Det ska löna sig att arbeta. Den samlade intäkt som ett företag får för att den tillfredsställer en viss marknad räcker till att betala ett antal anställda så att de kan klara sig på sitt arbete. På så sätt delas marknadens köpkraft upp i ett antal anställningar. Om en marknad krymper eller försvinner så måste de som har jobbat med den sägas upp eftersom det inte kommer in tillräckligt med pengar från marknaden till deras lön.

På så sätt delas marknaderna upp i företag och anställningar. Ju större marknad desto större företag och fler anställda. Företagen skyddar sig mot andra genom olika konkurrensstrategier. Patent, varumärken, prissättning, samarbetsavtal osv. De olika marknadernas köpkraft binds upp av företagen.
 Livsmedelsmarknadens köpkraft binds upp av ett antal affärer som delar upp sitt sortiment så att det täcker kundernas efterfrågan. Det erbjuds mejerivaror i lämplig mängd och grönsaker och konserver. Specialsortiment som det inte lönar sig att erbjuda tas bort ur hyllorna.
 Om det bara är en gubbe på orten som vill ha Tiger Brand piptobak så räcker inte det för att det ska löna sig för affären att ha den i sortimentet. Gubben köper bara ett paket i veckan men man kan bara köpa 10-pack från grossisten. Hållbarheten  på ett 10-pack är 2 månader på hyllan så av varje paket måste 2 slängas när datumet går ut och vinsten från de 10 sålda räcker inte för att betal de 2 som slängs. Därför går försäljningen av Tiger Brand med förlust och tas bort ur sortimentet.



En liknade process sker i naturen där varje växt kämpar för att hitta en plats med jord, luft, värme och vatten för att kunna fungera. När de största växterna tagit den plats de behöver får de mindre dela på det som är kvar, ända ner till minsta mikrob.


Företagens uppgift är att finna de marknader som är lönsamma och utnyttja dem för att få tillräckligt med pengar för att fungera som företag. När en marknad hittas och den är stor nog för att försörja ännu en anställd i företaget letar företaget upp någon som kan anställas. Den som ursprungligen startade företaget brukar vara chef.
 Syftet med att ha anställda är ju inte att tillfredsställa de anställdas behov av en meningsfull sysselsättning. Syftet för företaget att ha anställda är att deras arbete ger inkomster och ett överskott för företaget.


Företagen letar alltså upp effektiva delar av marknaden så att de kan gå med vinst med det överskott som kommer från de anställdas arbete. Kvar blir resterna av marknaderna, smulorna och skulorna, de rester och småmarknader som är så små att de inte räcker att täcka en anställds lönekostnader. Skiljelinjen går där storleken på en marknads köpkraft räcker till en rimlig lön för en anställd.  

Bland dessa små rester plockar småföretagarna den köpkraft som finns kvar under hård konkurrens.

Om den marknads köpkraft som ett litet egenföretag agerar på växer och börjar bli riktigt lönsam äts den snart upp av de större företagen som har en bättre organisation, ekonomisk styrka och konkurrenskraft. Det är ganska vanligt inom transport- och taximarknaden. Men så länge marknaden inte räcker till en anständig lön får de vara ifred för de större företagen.

Därför är småföretagare det moderna proletariatet. Småföretagarna befinner sig längst ner i den företagsekonomiska hierarkin. Tack vare deras vilja att arbeta för mindre lön än vad som är anständigt blir de marknader som de verkar på tillfredsställda. Nästa gång du blir uppmanad till eller funderar på att starta eget bör du tänka på detta.

Satsa på dig själv men försök att bli anställd i ett stort företag.  Tänk stort om du vill starta eget.

Höj grundavdraget till 120 000.